Senaste nytt är väl att vi har ändrat ingången på jobbet så kunderna ska gå in genom "DÖRREN TILL VÄNSTER" istället för att äntra butiken genom den stora ingången med automatiska dörrar.

Detta är för att kunderna ska komma direkt in i rummet som vi har inrett med underbara soffor och bord. 

 

Detta byte av ingång är något som har lett till stor förvirring för våra kunder. Trots två stora skyltar så förstår dom inte. Dom förstår inte...

 

För någon dag sen så skedde den första olyckan. En kund gick rakt in i glasdörrarna, denne kund missade alltså de stora vita skyltarna och verkade även missa att dörrarna aldrig öppnade sig? Kunden slog sig alltså lite olyckligt i huvudet.

 

Idag fick jag bevittna en konstig händelse. Jag ser ett par gå mot den stora ingången (inget konstigt) sedan ser jag mannen stå och kolla väldigt fundersamt på dörren där "INGÅNG TILL VÄNSTER" skyltarna är upphängda för att sedan ta tag i dessa dörrar för att försöka BÄNDA upp dessa (konstigt)

 

.........................

 

 

Ni bah "neeej nu har jag surfat in på fel blogg" och ja bah "NEEEEJJ STANNA, det är ju bara jag som har bytt bakgrundsfärg" 

 

 

Visste ni att jag under en alldeles för lång tid av mitt liv har skrivit "bakrund" istället för bakGrund? Nej precis jag hoppas verkligen att ni inte visste det. För om ni visste så måste jag bli lite arg på er mina kära vänner som ALDRIG SA TILL MIG??? 

 

Jag fick lära mig genom den hårda skolan. Det var mitt ex Simon som skrattade mig rakt i ansiktet då han såg misstaget. Eller han satt väl på "andra sidan skärmen" och gjorde narr av mig. Lätt att vara kaxig då man inte är face to face såattsäga :))))

 

 

Justja, jag har ju ändrat bakgrundsfärg och snart kommer det förhoppningsvis en ny header också. Har lejt min gode vän Olle och han ska trixa ihop något kult och spontant så "VÄÄÄÄNTA NI BARA" som Olle med darrande röst röt till sina klasskamrater i lågstadiet då han tog på sig sina rosa badbyxor vars blöta tillstånd fick svarta döskallar att träda fram. 

Dagen till ära så har jag tappat bort mitt bankkort, hmm jag undrar vart fan jag har lagt det. Blev lite snopet där inne på Konsum då jag skulle hala fram guldkortet och betala mina kycklingspett :))))) som tur var fanns syrran där till undsättning så det blev inte alltför pinsamt.

 

Men alltså jag har FÖR MIG att jag gjorde något med kortet medan jag låg i sängen?! Har även för mig att jag även TÄNKTE "jag får inte glömma att lägga tillbaka kortet i väskan"

 

:))

 

Men det var kanske lika bra för nu har jag beställt ett nytt kort, mitt gamla var väldans slitet och fungerade inte överallt. 

Hon som hjälpte mig på Swedbanks spärrservice t.a.l.a.d.e som att hon läste direkt från en bok.

Hon var väldans t.r.e.v.l.i.g.

 

 

 

Idag har varit en jävla skitdag.

Började med att jag drömde om en person som betydde väldigt mycket för mig då jag var ute och reste. 

Vaknade och mådde trots drömmen helt okej för att sedan känna hur ångesten VÄLLDE upp i min lilla kropp. 

Plötsligt slog det mig att min biljett till Australien är avbokad, min trygghet att kunna dra Down Under är borta. Jag äger inte längre en biljett och den tanken gjorde mig skräckslagen.

 

Jag har alltså legat och gråtit, högt och länge. Jag har varit så himla nära att få panik och jag har känt mig så otroligt ledsen över att jag inte har pengar nog att åka iväg och stanna borta länge och göra det jag verkligen vill göra.

 

När man läser igenom det jag har skrivit så kan man lätt tänka att jag är bortskämd. Maria som hade en biljett till Australien och sen avbokade hon den och nu är hon ledsen över det. Inte alla som har en biljett till Australien bara sådär.

 

 

Men då vill jag påminna både mig själv och andra att ALLA resor jag har gjort i vuxen ålder är det JAG som har betalat. Det är JAG som har åkt till Norge och verkligen jobbat arslet av mig för att kunna boka en biljett och vara borta länge. Det är jag som har bokat biljetter, letat upp resmål. Ansträngt mig!

Det är jag som har fått allting att hända, inte min mamma, inte min pappa, ingen pojkvän eller släkting. Bara Jag.

Musiken i mina öron under alla flygresor kommer från en Ipod som jag har köpt, alla bilder jag har tagit är fotade med en kamera som jag har köpt. 

 

 

Jag är så otroligt stolt över mig själv för att jag vågar, att jag gör det jag vill göra.

Jag gillar att göra saker ensam för då vet jag att det bli av, man kan inte förlita sig på andra, livet fungerar inte så. When things comes around så står du där ensam och förhoppningsvis stark nog att klara dig själv. 

 

 

Just nu vill jag dansa och träna. Det är därför jag är i Östersund. Jag är inte här för att bosätta mig i all evighet. 

Jag ska hitta ett jobb och spara pengar sen kommer jag göra det jag vill göra #GYPSYLIFE

För det är sån jag är, ambitiös och får saker att hända. 

 

 

Det är inte alltid jag talar gott om mig själv men när det kommer till den här biten så jävlarimig!