Jag har verkligen ingen som helst kontroll på mina lemmar, det är bevisat idag. Gick sakta (notera sakta) uppför trappen idag i trapphuset och helt plötsligt så ramlar jag?! Ont gjorde det också..

Idag när jag kom hem så slår jag på min dator, loggar in och gör mig redo att göra Facebook osäkert.
Går in på min profil och möts av detta:



Bloggen heter LitenFlickaiEnStorVärld och ni hittar den här!

Då har alltså Bea och Jenny gjort en blogg för flera månader sen där dom låtsas vara jag. Förstår ni hur jävla roligt det här är?

Jag och mina vänner har många roliga minnen att berätta för folk. Vissa kan vi förklara men vissa inte..

En liten historia var en mycket rolig kväll då vi alla tjejerna hade peruk-party hos Pernilla, min mycket goda vän Jenny hade kvällen i ära införskaffat sig ett stort och maffigt afro som hon stoltserade med. Mycket tjusigt tyckte vi och vi var ju uppenbarligen inte de enda då Jenny med stort J hookade med en mycket snygg man som vi kallar "Skidkillen".

?!?

Igår var vi iaf ut allesammans och jag och Jenny berättade denna lilla anekdot för Sophie. Vi skrattade gott åt detta och jag började förklara för Sophie att "skidkillen" han är minsann ingen töntig längdskidåkare, nejnej.
"Han är en sån här cool skidkille, duvet en jibber som typ hoppar, snurrar och gör volter" jag brer på ett bra tag om denna fantastiska jibber medan Jenny sitter brevid mig med ett stort flin i ansiktet medan hon glatt instämmer "japp det är han de" för att sedan hejda både sig själv och mig.
Där satt jag och skröt om en kille som jag aldrig har träffat, jag berättade med så mycket inlevelse att det lät som att jag personligen har hängt i fjällen med killen i fråga. Men det har jag aldrig.. Jag vet inte ens om han är duktig..
Det enda jag vet med säkerhet det är att han har åkt skidor utomlands, för det har Jenny berättat!


Varför sitter jag och hittar på?

Ungefär såhär ser det ut när man surfar in på min vän Pers facebook. Bara massa maskeradbilder.
Det är nästan så man tror att Per inte gör annat än att gå på maskerad..

Bli inte förtvivlade över den låga IQn som svävar över denna blogg.. Men jag måste verkligen få berätta det här innan det gnager sönder mig inombords.


Igår skulle jag och Malin sova i hennes nya lägenhet efter krogen och nu är det såhär att ingången är alldeles mellan Biostadens två ingångar. Så vi går mot hennes lilla ingång och Malin försöker få upp låset men det vill inte ge med sig. Hon ger nyckelknippan till mig och jag börjar testa lite olika nycklar medan Malin irriterat säger "nej det är den där nyckeln" men det ger inte med sig "men jävla idioter som byter lås utan att ens berätta det" svär hon och känner sig mycket förbannad över detta, nyinflyttad som hon är.

Vi ger iaf upp och hinner gå cirka en meter innan jag ser hur Malin tittar på en annan dörr och får ett mycket förvånat ansiktsuttryck och jag ser hur hon sakta men säkert kopplar för att sedan frusta att vi har stått vid fel dörr.
Ja vi har alltså stått i fem minuter och försökt låsa upp dörren till Biostaden, har även ett svagt minne av att jag stog och knuffade på dörren medan jag försökte vrida nyckeln.

Förstår ni hur kul det var?

Samma tid samma fördömda plats...